Behöver jag hjälp?
Har suttit och bläddrat runt på internet efter var, hur, när, och vem i så fall, och jag har väl hittat ett bra alternativ, men... sen kickar mitt dåliga självförtroende in igen.
Tänk om de säger precis som alla andra säger? Att jag bara är gnällig, det är inget fel på mig, jag behöver bara rycka upp mig och gå vidare, att det finns andra som har det sämre och jag ska vara glad för det jag har etc.
Typ sånna saker jag har hört från alla andra.
Men det säger väl det mesta om svaret på min fråga...
Och jag har vanföreställningen i mitt huvud att om jag bara lyckades bli smal så blir saker och ting bättre.
Om jag bara blev smal så skulle jag ha självförtroendet att gå fram till en grupp och sätta mig ner och prata, och skulle de ändå resa sig upp och gå så skulle det vara för att de är dumma i huvudet, inte för att det är något fel på mig.
Då skulle jag bara kunna rycka på axlarna, resa mig och gå vidare istället för att sitta ensam kvar och undra över vad jag gjorde fel den här gången.
Är det för att jag är fet?
Är det för att jag är för högljud?
Är jag för framfusig?
Har jag dålig humor?
Eller är jag helt enkelt bara fel?
Jag går på defendo på måndagar. Men när jag är där och tittar mig omkring så tänker jag bara;
"varför är jag här?"
För det är ju så uppenbart att de andra tjejerna löper en självklar risk att bli attackerade eller överfallna, de är ju smala och snygga och söta i ansiktet, det är klart att om någon skulle vilja så skulle de gå på dom.
Och sen tittar jag på mig själv. Lång, överviktig, hemsk nasal röst, ett huvud som ser för litet ut för min feta kropp... Varför är jag här? Varför skulle någon vilja ge sig på mig? Det är ju ingen mening att jag lär mig det här, det är bara slöseri med tid och pengar...
Mindre värd, det är vad jag är.
Och jag är rädd för att om jag pratar med någon om det så kommer de bara hålla med mig.
Det skulle knäcka mig om det hände igen. Att få höra någon professionell hålla med om allt det negativa jag tänker om mig själv och säga att "jo, så är det, du har helt rätt, det är lika bra du går hem och slutar slösa med min tid, det finns andra som behöver den mer."
Jag behöver någon som vet var de pratar om som talar om för mig hur jag ska göra, men jag vågar inte blotta mig på det sättet igen. Att erkänna att det är något fel på mig, ens för mig själv... det känns skämmigt, pinsamt.
Att skriva detta känns skämmigt, jag kommer förmodligen inte låta det stå på bloggen särskillt länge.
Fast vad spelar det för roll, de enda som läserbloggen är Adam och mamma, och jag är inte ens säker på om mamma gör det längre.
Skit samma, jag orkar inte bry mig längre.
Jag läser och jag tycker inte alls att du ska känna så. Ok om du känner dig lite överviktig vem gör inte det. men det gör dig inte sämre för det. jag uppfattar inte alls dig som en med dåligt självförtroände, tvärtom. i mina ögon står du över alla "smala,snygga med ett huvud som passar deras kropp". du vågar vara den du är trots att det innerbär att du inte är som alla andra. vem vill vara det? en som är som alla andra tillhör ju bara en grå massa. tror inte att många av dom vi minns idag från historien tillhörde någon grå massa. Bli stjärnan som lyser upp den grå massan istället. För mig är du en som vågar stå ut och ta plats. jag gillar dig och tycker inte det stämmer det du skriver. och om du vill ändra dig så gör det för din skull, inte för någon annans. för jag vet att du kan göra vad du vill för du är stark bara du vågar lyssna på dig själv. låt ingen som inte känner dig trycka ner dig utan tänk som jag att jag ska jävlar visa dom att jag inte tar skit från dom, visa dom. NEVER SAY DIE
jag läser din blogg Carro och jag trodde inte att du kände så :( vet ju att du var lite nere då när vi sågs som mest innan du träffade Adam och så. men nu har jag inte alls tänkt att du kände såhär :( Men du gör bra i att läsa boken i alla fall, har en kompis som läst den och hon tyckte om den jättemycket. Du har många som tycker om dig och jag hoppas att du förstår det, sluta aldrig vara du! MÅNGA KRAMAR TILL DIG!! <3
Den lyckligaste av människor har nödvändigtvis inte det bästa av allting;
de gör bara det bästa av allting som kommer i deras väg.
Lycka bor i de som gråter, de som är sårade,
de som har sökt och de som har försökt,
för endast de kan uppskatta värdet hos de som vidrört deras liv.
Var som du är, för det är du bäst på. Du och lillsyrran är det bästa som hänt i mitt liv.
Bara du kan förändra det som berör dig.
Älskar dig oavsett hur du tycker att du är och hur det känns. Jag finns för dig dotten det vet du.
Puss o Kram
