grizzlyponny

I morse när jag vaknade så funderade jag på hur jag skulle få ekonomin att gå ihop med julklappar och nyårsfirande och konvents-besöket jag ska göra inom den närmaste månaden.
Idag när jag kom hem har jag plötsligt fått en ingångslön på flera tusen kronor mer än det jag haft innan.
Jag har fått ett nytt jobb, ett jobb som jag bara i min vildaste fantasi hade kunnat drömma om att jag en dag skulle ha.
Plötsligt är tanken på mitt piano inte bara en tanke utan en möjlighet.
Plötsligt kan jag spara ihop till den där utomlands-semestern jag och Adam pratat om i snart två år.

På bara ett två minuter långt samtal förändrades hela min livskvalitét, mina förutsättningar att kunna göra allt jag drömt om.

Jag ska iväg till jobbet (det med tidningarna) om en timme, men jag kan verkligen inte sova.
Tanken på att somna och sedan vakna till en verkliget där hela denna dagen bara varit en dröm är väldigt påtaglig just nu, även fast jag vet att det inte är så.

Det finns så mycket som jag helt plötsligt måste kolla upp.
Busstider till och från ljungby.
Uppsägningstiden hos tidningsbärarna eller om jag eventuellt kan få tjänsteledigt tills provanställningen är över.
Inskolningstider, dataprogram, företags-policy etc etc....

Allt sånt som man bara pratat löst om men sedan sagt att "det där får vi ta sen."
Men helt plötsligt är det "sen". Just här och nu är "sen" och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Det är så skrämmande, det här stora okända jag nu ska kasta mig handlöst in i.
En helt ny plats med helt nya människor och en sådan stor mängd ansvar.
Det är precis allt det jag velat, att få göra nytta, kunna ha något konkret att visa upp och säga att "titta, detta har jag gjort, sån här stor nytta var jag."
Men jag är så otroligt nervös, inte rädd, men nervös så jag skakar bara jag tänker på det.

Egentligen har jag inte fattat det hela ännu, det sjunker väl in efter att jag ringt och pratat med min chef och kanske varit på första inskolningsdagen....
Jag kan inte sätta ord på hur lycklig jag är just nu, eller hur osäker jag känner mig, men jag ska verkligen göra mitt bästa för att få det här att fungera.
Det här är mitt drömjobb och jag har fått en sådan otrolig chans här att få visa vad jag kan.

Och allt hände på Farmors födelsedag, på något sätt känns det passande.
Lilla Farmor vad jag önskar att jag hade kunnat få berätta det här för dig...